26 apr Analys: Nya skattereglerna om ägarskifte
Förslaget om nya skatteregler för ägarskiften föreslås bli verklighet från 1 juli i år. Skattekonsulterna Stefan Asklöf, Deloitte, och Roger Zinders, Zinders skatt, analyserar förslaget åt Resultats läsare.
Resultat har tidigare berättat om förslaget till nya regler som innebär att en överlåtelse av ett företag inom familjen, egentligen den så kallade närståendekretsen, ska beskattas på samma sätt som en försäljning till utomstående (se länkar sist i artikeln).
– Den diskriminering som familjeinterna överlåtelser varit föremål för kommer nu i många fall att undanröjas med de nya reglerna, säger Stefan Asklöf.
Stefan Asklöfs och Roger Zinders första intryck är att lagtexten är svårläst.
– För den vanlige företagaren kan det inte vara lätt, för att inte säga rent omöjligt, att ta till sig bestämmelsen. Känslan är att man från regeringshåll varit oerhört mån om att verkligen begränsa läkningen av diskrimineringen till ett minimum, säger Roger Zinders.
– Men okej, om företagare som nu står inför en familjeintern överlåtelse får ett lagstadgat ”kryphål” är det bara att gilla läget och anpassa sig därefter. I det avseendet tror vi dock att det är klokt att rådfråga skatteexpertis, säger Stefan Asklöf.
Lagförslaget gäller bara överlåtelser som genomförs efter 1 juli 2019. Det ska ses mot bakgrund av den rättspraxis som vuxit fram kring begreppet ”samma eller likartad verksamhet” med början i de så kallade trädadomarna från 2010.
Ett vanligt förfarande när ett företag ska säljas är att göra det via holdingbolag – i vart fall när säljarens gränsbelopp på aktierna i företaget är begränsat. Köpeskillingen köparen betalar för företaget landar därmed skattefritt i holdingbolaget och kan sedan tas ut av säljaren i den takt som önskas.
– Vanligt förekommande är då att säljaren upphör att vara verksam i företaget och inte heller är verksam i holdingbolaget. I ett sådant fall tar det fem hela beskattningsår innan säljaren är ”ute ur” 3:12-systemet med innebörden att beskattningen vid efterföljande tömning av holdingbolaget (trädabolaget) stannar vid måttliga 25 procent, säger Roger Zinders.
På grund av rättspraxis kring ”samma eller likartad verksamhet” har nämnda femåriga trädaperiod inte kunnat påbörjas efter en familjeintern överlåtelse av det skälet att någon som är säljaren närstående fortsatt att vara verksam i företaget – en effekt som inte hade uppkommit om överlåtelsen skett till utomstående.
Problemet uppmärksammades av branschen relativt omgående, men det dröjde till 2016 innan den så kallade 3:12-utredningen lämnade förslag på åtgärd (SOU 2016:75). Med utgångspunkt i utredningen arbetades ett lagförslag fram som tillsammans med en mängd försämringar på området var på väg mot riksdagen sommaren 2017.
– I ljuset av hot om misstroendeförklaring från oppositionen drogs förslaget tillbaka i sin helhet, inklusive den politiskt helt okontroversiella frågan om läkningen av den skattemässiga diskrimineringen av familjeinterna överlåtelser, säger Stefan Asklöf.
– I och med det nyligen ingångna så kallade januariavtalet plockades dock förslaget upp igen, denna gång utan att tyngas av försämringar på andra håll i 3:12-systemet. Därför finns det förstås inget som kommer att stoppa förslaget denna gång, fortsätter han.
Charlotta Marténg
Så här slår förändringen
Den nya paragrafen, 57:4 a inkomstskattelagen (IL), är utformad som en strikt undantagsregel från huvudregeln i 57:4 IL. Undantagsregeln gäller alla möjliga överlåtelser inom den så kallade närståendekretsen, exempelvis två eller flera syskon emellan. Det enda undantaget (från undantagsregeln) är överlåtelser till make/maka.
Så här beskriver Stefan Asklöf och Roger Zinders hur den nya paragrafen i inkomstskattelagen kommer att påverka företagen:
I termer av ett generarationsskifte från förälder till barn där föräldern sett till att den formella överlåtaren av företaget (nedan kallat Verksamhetsföretaget) är ett holdingbolag (nedan kallat Trädabolaget), kan bestämmelsen formuleras så här:
Förälderns andelar i Trädabolaget ska inte anses kvalificerade om den enda grunden är att barnet är fortsatt verksam i Verksamhetsföretaget. Nej, det måste finnas en annan grund, exempelvis att föräldern själv varit verksam i Verksamhetsföretaget under den senaste femårsperioden. Den föreslagna 57:4 a IL förkortar således inte förälderns ´”normala” femåriga trädaperiod – den medför dock att trädaperioden påbörjas från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam i Verksamhetsföretag.
Syftet är med andra ord att föräldern ska befrias från den ”samma eller likartad-smitta” via barnets fortsatta verksamhet som följer av 57:4 IL.
För undantagsregelns tillämplighet uppställs fyra villkor, vilka samtliga måste vara uppfyllda.
Villkor 1 uppfattar vi egentligen bara som en självklar förutsättning, nämligen att något har överlåtits från förälderns Trädabolag. Ett generationsskifte får väl så att säga per definition antas innefatta en överlåtelse av något.
Villkor 2 innebär att föräldern måste vara helt utan ägarandel i Verksamhetsföretaget. Det måste således vara fråga om ett fullständigt skifte. Ett vanligt förfarande är dock att ägandet övergår till barnet succesivt under en längre tidsperiod. Undantagsregeln blir dock tillämplig först året efter att barnet övertagit samtliga andelar i Verksamhetsföretaget.
Villkor 3 medför en viss ”tidspress” att genomföra generationsskiftet. Om föräldern upphör att vara verksam i Verksamhetsföretaget måste generationsskiftet genomföras inom tre år räknat från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam.
Ett exempel kan illustrera: En förälder äger, via ett holdingbolag, 100 procent av aktierna i Verksamhetsföretaget. Av vilket skäl som helst, exempelvis försämrad hälsa, väljer föräldern att sluta arbeta i företaget under våren 2019 och istället låta barnet ta över ledningen av företaget. Samtidigt överväger föräldern också att överlåta aktierna i Verksamhetsföretaget till barnet, men detta upplever föräldern känslomässigt svårare. Åren går och beslutet drar ut på tiden.
Om föräldern ska komma i åtnjutande av den nya undantagsregeln måste dock aktierna övergå till barnet senast 31 december 2022. Det gäller nämligen att föräldern ska ha varit verksam i Verksamhetsföretaget ”under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår som överlåtelsen sker”. Om överlåtelsen sker i december 2022 kan konstateras att föräldern under sjuårsperioden 2015–2021 varit verksam fem av dessa år (2015–2019). Kravet på ”fem av sju år” är således uppfyllt. Men om överlåtelsen dröjer till januari 2023 kan däremot konstateras att föräldern under den nu aktuella sjuårsperioden 2016-2022 bara varit verksam under fyra av dessa år (2016-2019). Kravet på ”fem av sju år” är i det fallet inte uppfyllt. Tilläggas ska dock att kravet på verksamhet enligt detta villkor inte behöver uppfyllas av föräldern, utan av någon denne närstående (dock ej det övertagande barnet).
Slutligen, genom villkor 4 om ”särskilda skäl”, avser regeringen att rättstillämpningen framöver ska kunna fånga upp fall som exempelvis otillbörlig omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Luddigt förstås, men en traditionell säkerhetsventil mot kringgåenden och icke avsedda effekter.
Stefan Asklöf och Roger Zinders
Läs mer: Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag prop 2018/19:54