12 maj 183-dagarsregeln ger skattekonsekvenser i coronatider

Utlandsstationeringar avbryts och vistelser i Sverige förlängs på grund av coronaepidemin. Vad innebär det för beskattningen? Markus Thaler, FAR:s specialistgrupp för skatt, reder ut.

Rörligheten mellan olika länder har nästan helt upphört till följd av coronapandemin. Markus Thaler, skattejurist på EY och ordförande i FAR:s specialistgrupp för skatt, har tittat närmare på vad som händer när utlandsstationeringar avbryts och vistelser i Sverige förlängs. Han menar att frågan om hur länge en person vistas i Sverige kan få stora konsekvenser för beskattningen.

Saken har också uppmärksammats i Skatteverkets så kallade ”coronadialog”, där FAR och andra intresseorganisationer tagit upp flera olika frågeställningar kopplade till coronakrisen.

− Den som är här och arbetar kortare tid än sex månader beskattas med 25 procent enligt lagen om särskild inkomstskatt för utlandsbosatta, SINK. I vissa fall sker ingen beskattning alls i Sverige. När vistelsen blir längre än sex månader gäller inte dessa specialregler utan personen ska deklarera och skatta på vanligt sätt, något som gäller retroaktivt från första dagen, förklarar Markus Thaler.

− Något undantag för särskilda situationer finns inte i lagstiftningen. Det innebär tyvärr att många sannolikt kommer att få en ökad beskattning, fortsätter han.

Den som åker från Sverige för tillfälligt arbete utomlands slipper ta upp inkomsten i Sverige om kraven om de så kallade sex- och tolvmånadersreglerna är uppfyllda. Om anställningen och utlandsvistelsen varar minst sex månader är inkomsten skattefri i Sverige om inkomsten beskattas i arbetslandet. Vid anställningar som överstiger ett år behöver inkomsten inte ens beskattas i arbetslandet. Besöken i Sverige får inte överstiga sex dagar per månad eller 72 dagar per år.

Om utlandsvistelsen blir kortare än planerat på grund av oförutsedda händelser finns en säkerhetsventil som innebär att utlandsinkomsten ändå inte beskattas om det skulle vara uppenbart oskäligt.

− Skatteverket har gått ut med information om att säkerhetsventilen kan tillämpas vid utlandsstationeringar som blivit kortare än beräknat på grund av coronapandemin, men att vistelsen ändå måste pågå minst under tre respektive sex månader. Säkerhetsventilen kan också bli aktuell om antalet dagar i Sverige överstiger det högsta tillåtna, men då är kraven högt ställda. I ett rättsfall var en komplicerad förlossning inte tillräckliga skäl för att slippa svensk beskattning, avslutar Markus Thaler.

Sofia Hadjipetri Glantz

FAKTA

Lön från en utländsk arbetsgivare är i vissa fall skattefri (183-dagarsregeln)

Lön och förmån som en person får på grund av en annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svensk region är inte skattepliktig om följande tre villkor är uppfyllda (6 § 1 SINK):

• den anställda vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod
• ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar
• ersättningen belastar inte ett fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige.

183-dagarsregeln i SINK är utformad efter 183-dagarsregeln (artikel 15 punkt 2) i OECD:s modellavtal.

Vid arbete för en svensk arbetsgivare betalas istället SINK med 25 procent. Även här gäller att den anställda får vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod.

Källa: Skatteverket, Markus Thaler