29 maj Skillnad på aktieköp och ovillkorat aktieägartillskott
Ovillkorade aktieägartillskott till underskottsföretag räknas inte med i utgiften för att förvärva ett bolag. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.
Utgifter för successiva förvärv av aktier får räknas med vid beräkning av beloppsspärren. Men detta gäller inte när det i stället handlar om ovillkorade aktieägartillskott.
När ett företag hade ett underskott det föregående beskattningsåret finns det särskilda bestämmelser vid inkomstbeskattningen. Huvudregeln är att underskottet kan dras av.
Men det finns en beloppsspärr: Vid ägarförändringar som leder till att ett företag får det bestämmande inflytande över ett underskottsföretag får underskottet inte dras av utöver en viss gräns. Den gränsen går vid 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.
Ett företag ansökte tillsammans med två dotterbolag om förhandsbesked för att få veta hur beloppsspärren ska beräknas. Skatterättsnämnden svarade att utgifter för successiva förvärv av aktier får räknas med vid beräkning av beloppsspärren.
Men Skatterättsnämnden kom också fram till att ovillkorade aktieägartillskott däremot inte får räknas med i utgiften för förvärvet av det bestämmande inflytandet över bolaget.
Besked överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som konstaterar att de ovillkorade aktieägartillskotten inte innebär att det bolag som ger aktieägartillskottet har förvärvat några andelar, med åtföljande röster, i det bolag som tar emot tillskottet.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked: Ovillkorade aktieägartillskott får inte räknas med i utgiften för förvärvet av det bestämmande inflytandet över bolaget.
Björn Dickson
Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 3746-18